om att sakna ett hemma

Hej bloggen.

Igår var det två år sedan jag tog studenten. Helt sjukt. Två år sedan jag sprang utifrån Per Brahegymnasiet med det allra största leendet i världen. Det känns liksom som att jag fortfarande går runt och väntar på den där studentdagen, trots att den aldrig kommer igen. Den friheten som man känner på ett flak på studentdagen, den kan ingen i hela världen ta ifrån en.

Två år sedan och ändå känns det så himla himla långt bort. Allt jag gjort sedan det. Allt jag lärt mig. Alla dessa människor som jag träffat, tårar som jag gråtit, skratt som jag har kiknat av. Det är nog den enda delen jag gillar med att bli äldre, att man har minnen att se tillbaka på. Förstå sin egen historia och hur alla omständigheter har format en till den man är idag. Det känns ganska stort.

Nu har jag bott i Colombia i 10 månader. Det känns helt sjukt att skriva det. Att jag här format mig en vardag. Att jag går upp på morgonen, till ett jobb. Att jag äter frukost med mina kollegor. Har aktiviteter med barnen. Eftermiddagar i solen. Helger. Vänner. Fester. Naturupplevelser.

Har funderat mycket kring hur ett svenskt vardagsliv skiljer sig från ett colombianskt. Vilka saker man som svensk kan längta ihjäl sig efter, men som man också kan inse att svenskar skulle behöva lite mer av. Här kommer min lista över saker att sakna med Sverige:

1. Frukost. Jag är så enda in i själen trött på detta colombianska majsbröd vid namn arepa. Jag kan inte äta mer arepa. Frukost känns nu för tiden ungefär lika intressant som ekonomidelen på aktuellt gjorde för mig som 10-åring. Eftersom jag vet att jag inte har något val. Det spelar ingen roll var någonstans jag äter frukost. Jag serveras alltid en arepa. Håller god min och fantiserar om keso och grännaknäcke inombords.

2. Anonymiteten. Detta gäller främst eftersom jag bor i en by. Det känns aldrig som att jag kan gå ut helt casual här och bara spatsera. Jag känner mig alltid granskad i vad jag än gör. Jag kan inte sätta mig på ett café och skriva, eller läsa en bok eftersom jag känner mig så otroligt uttittad. Jag tror nog att jag tycker att detta kan vara något av det jobbigaste. Att aldrig vara anonym. Att alltid vara "svenskan". Att jag vet att folk pratar om mig bakom min rygg och att människor jag aldrig träffat förut kan mitt namn. Ska bli SÅ skönt att flytta till Stockholm till hösten och bara vara en vanlig blond tjej i ett hav av människor.

3. Punktligheten. Att komma i tid. Att fullfölja en plan. Spontanitet i all ära - jag älskar't också. Men det kan komma att bli väldigt frustrerande att vara den som ALLTID kommer i någorlunda tid (15 min sent) och behöva vänta på folk i alltifrån 20 minuter till en timma. Eller att göra planer med någon, som sen aldrig blir av.

4. Svensk inredning. Colombianer tillber glödlampor i taket. Stora bilder på Jesus ur olika vinklar, Mariastatyeter , inte alltför vackra soffor och aldrig en matta. Min "mamma" frågade mig om glödlampan i rummet var sönder en kväll, eftersom jag inte tänt den utan två ljus istället. Jag försökte förklara för henne vad "mysfaktor" innebar, men lyckades inte.

5. Diskmaskin. Dammsugare. Varmvatten. Elektrisk spis. Täcken. Kroppsvänliga madrasser.   Bekvämlighetsprodukter. För mig är diskmaskin numera något otroligt lyxigt då jag både i Israel och Göteborg diskade allt för hand, men för en storfamilj kan det underlätta  en aning. Och varmvatten. Gud. Att inte börja varje dag med en iskall dusch. Att sova i en säng med täcken och inte med filtar och på en riktig madrass, inte någon decimetertjock hård sak ovanpå en bänk.

6. Den svenska tystnaden. Alltså. Den är ju så vacker ändå. Här är det aldrig  tyst. Det är alltid en radio på. Vallenato. Som ett kollektivt straff för en tjej som gillar punk. Tänkte mig hur det skulle vara i Sverige. Om en busschaufför bestämde att hela bussen skulle lyssna på arvingarna från Jönkan-Götet. Vilka rabalder det skulle bli. Här är alla nöjda och belåtna med att få hörselgångarna våldtagna av smöriga dansband.

Det var nog alltför nu. Ska uppdatera nästa inlägg om min gårdag, med bilder och allt. :)